Vem är då jag?

Mitt namn är Linnéa och jag är 23 år. Av dessa 23 år har jag spenderat nästan 17 i skolbänken, längtar efter att komma ut i arbetslivet! Nog för att universitetet är kul, men nu när jag till slut kommit på vad jag vill jobba med så vill jag inget hellre än att börja jobba. Men en sak i taget, man måste ju avsluta det man påbörjat först (moralkaka). 

 

Jag har börjat gilla att laga mat och baka nu på senare år, det blir mest vegetariskt och fisk eftersom min sambo är vegeterian (med undantag för just fisk). Själv så älskar jag vegetarisk mat, men jag ser inga större problem med att äta kött ibland. Det är ju bra om man håller koll på var och hur köttet är producerat dock.

 

Som sagt så pluggar jag på universitetet. Mitt mål är att bli utbildad kostvetare, just nu läser jag företagsekonomi A och ska söka kostvetarprogrammet till våren. Håll tummarna för att jag kommer in! Har redan läst kostvetenskap A och B, så efter den här terminen är det faktiskt inte mycket kvar. Har alltid haft ett intresse av träning också, så kanske kan man kombinera detta på något sätt. Tror jag har valt rätt utbildning då jag titt som tätt kommer på mig själv med att sitta och fundera ut olika maträtter istället för att fokusera på det jag egentligen håller på med. 

 

En fråga som är viktig för mig är feminism och jag har kallat mig för feminist sen jag var 16. Anledningen till att jag skriver "kallat mig" är eftersom jag innan dess hade feministiska åsikter men inte vågade kalla mig för feminist. Ordet hade en större laddning då, nu för tiden kallar sig de flesta för feminist. Tycker att det borde vara självklart för alla att vilja ha en värld som är jämställd för alla människor. Försöker följa debatterna så gott det går och lär mig nya saker varje dag.

 

Om jag ska försöka beskriva hur jag är som person då. Det är ju svårt att veta om min egen bild stämmer överens med andras bild, men ger det ett försök. Jag ser mig själv som en positiv person som oftast är tillfreds med livet. Jag tycker att familj och vänner är väldigt viktigt och ett mål jag har är att vara en bra förebild för mina syskonbarn. Jag känner mig ofta osäker på mig själv, t ex när jag ska lära känna nya personer eller i sammanhang där man umgås i en grupp med många som man inte känner särskilt väl. I sådana sammanhang blir jag blyg och kan säkert ibland uppfattas som otrevlig eller stel. Jag har starka åsikter och jag gillar att diskutera med närstående. Jag gillar oftast att umgås med kompisar, men ibland vill jag helst isolera mig och ligga i sängen och kolla på serier och äta godis.

 

Det var en del om mig. Jag är rätt vanlig med andra ord och vill man läsa om en vanlig tjej med ett vanligt liv så är det här bloggen för dig! Puss!